Sigur Rós – Ágætis byrjun

Sigur Rós - Ágætis byrjun record cover


Postrock/ambient
Sigur Rós
Ágætis byrjun
2000, Smekkleysa Records / Fat Cat Records
10/10

Makalösa isländska ljudlandskap

Det här är det vackraste jag någonsin har hört. Det är som om Sigur Rós visste om att jag hade en svaghet för stråkar och utnyttjade det till max.

Det inledande titellösa spåret ger oss en försmak på vad som komma skall. En stilla sång med ett smått baklängeseko. En vind sveper förbi. Just när bäcken sinat, börjar xylofonen klinga. Albumets andra spår ”Svefn-g-englar” är som en vaggvisa för vattnet. ”Hjartað hamast” är dock motsatsen. Växter dör i närhet av Jón Þór Birgissons viskande sång som sedan bryts i höga toners vemod. Just när djuren vågar kika fram till tonerna av flöjter kommer lavan och elden.

Ett piano återuppstår långsamt i ”Viðrar vel til loftárása”. Birgisson tar sina första andetag på nytt, medan jag börjar tappa andan. Jag hamnar plötsligt på en flygplats, mitt i flygbanan och hinner inte rädda mig från det flygplan som kör över mig. Och det ljudet… är så vackert att mina kinder blir tårdränkta. Allt snurrar och jag faller. Och jag förstår inte, jag förstår bara inte hur musiken kan fortsätta in i ”Ágætis byrjun” som om ingenting hade hänt. Hur kan flöjten spela så glädjerikt, hur kan kören sjunga så bekymmersfritt när jag ligger avsvimmad på botten? Men när orkestern drar i väg som vore det självaste Beethoven som satt vid pianot är det lika bra att följa med. Följa med, bäras upp, svingas vidare.

När instrumenten har tystats i det sista spåret (även det titellöst) finns bara ett ord för att beskriva, förklara, klargöra det hela: MAKALÖST.

Caroline Bäuml

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.